W Domu

Regissör: Jerzy Skolimowski. Viruset hittade mig på Sicilien där jag spelade in min nya film. Jag bevittnade den italienska tragedin och det italienska hjältemodet, samt den härliga sicilianska våren.

Regissör: Krzysztof Skonieczny. Situationen vi befinner oss i på grund av pandemin är som att vara i öknen. För mig är det chansen att träffa sig själv, filtrera sitt minne, spola tillbaka hemvideofilmer och registrera sina inre skälvningar.

Regissör: Renata Gasiorowska. En film som avslöjar hur mycket mer vi har låst in oss i våra bubblor trots att vi har så många sätt att kommunicera på distans.

Regissör: Jacek Borcuch. Med facit i hand kan jag säga att när jag gjorde min kortfilm så lät jag mig försjunka i häret och nuet, eller snarare däret och dået. Det har trots allt gått nästan tre månader.

Regissör: Jan P. Matuszynski. Att vänta under pandemitider är speciellt. Alla upplever det olika. Samtidigt väntade vi... på nåt annat.

Regissör: Xawery Zulawski. Nedstängning – tiden för att återvända till sitt inre jag – allt på nätet blir en illusion. Vilken verklighet är den äkta?

Regissör: Pawel Lozinski. Tidens gång under pandemin har blivit min karaktär. Världen stannade, liksom kameran på min balkong. Jag tittar på en skärva av världen i en ram och en unik tidsperiod som vi alla befinner oss i.

Regissör: Mariusz Trelinski. Jag har fascinerats av artisters polyfoni. Jag kan inte minnas att vi nånsin sjungit tillsammans. Det är ytterst sällsynt i vårt land. Vi är naturliga solister, och så plötsligt hörs alla röster.

Regissör: Malgorzata Szumowska & Michal Englert. Den första tanken som slår mig... är restriktioner, även i vårt synfält. Hemma ser vi bara en liten bit av verkligheten, men vi längtar efter att se mycket mer.

Regissör: Krzysztof Garbaczewski. När man jobbar i trädgården inser man att tiden inte är linjär – den tenderar att göra allt overkligt och får en att likna en virtuell snigel med ett spiralformat hus på ryggen.